15:45:11
stoltheten finner ingen gräns
Den där tanken om att skriva om den gångna helgens Tysklands resa finns fortfarande kvar. Men jag har haft så förbannat mycket att göra så det har inte funnits varken tid eller ork. Och nu har det åter igen kommit upp saker som är viktigare.
Igår morse satte Benjamin sig på tåget och gav sig av mot den stora huvudstaden för att göra sin prövning inför att ev. få servera på Nobellmiddagen. Kvar hemma i lilla Bjärnum lämnade han en mamma och pappa med hjärtan som håller på att spricka av stolthet!!
Igår skickade hans lärare en bild till mig. ♥
Stoltheten växte ytterligare!!
Så stilig ♥
Idag kom dett ännu fler bilder och jag blev (om möjligt) ännu stoltare!! (Och obeskrivligt tacksam mot hans lärare som tar bilder och skickar)
Efter som jag inte har fått godkänt av dom andra på bilden att lägga ut så har jag "tagit bort" deras ansikten.
Jag har iofs inte fått godkänt från Benjamin heller, men gör man sin mamma så stolt så får man helt enkelt stå sitt kasst ;-)
Detta känns så oerhört stort och så jävla pampigt!!
I kväll åker han hem igen med natt tåget och jag vill veta ALLT om vad han har fått uppleva!!!