19:41:09
Cellprov och bortslarvad tid.
Hela morgonen idag har jag brottats med en enorm ångest. Det var daga för det där hatade gynekolog besöket som vi kvinnor gör var 3:e år för att ta cellprov.
Jag verkligen HATAR det. Men det är ju så klart viktigt att det görs och det är bara till att bita ihop och få det överstökat.
Kl 10 skulle jag vara där för att vräka upp hela häröigheten i ansiktet på en gynekolog. Kl 11 skulle jag följa med Benne på ett helt annat (och absolut trevligare) besök. För att få allt att klaffa var jag därför tvungen att ta Benne med mig in till stan. Det kändes dock inte helt bekvämt att låta honom följa med till gyn (Förmodligen inte för honom heller) så han fick (till sin stora lycka) inta frukost på Subway under tiden. Han är 16 år och klarar sig alldeles ypperligt på egen hand i stan. Men ändå får det mig att känna mig oerhört stressad. Så när jag sitter där i väntrummet på gyn så hoppas jag innerligt att dom (för ovanlighetens skull) ska hålla tiden. Dels för att jag vill ha det hela överstökat så att ångesten skulle skäppa och dels för att jag vill tillbaka till Benne.
Men självklart så drog det ut på tiden. Jag satt där i väntrummet och hörde den ena efter den andra bli inkallad och min irritation växte för varje person som blev inkallad. Varför sätta en tid när den ändå aldrig hålls? *Morr* Efter ca 10minuter så kommer det fram en sköterska till mig och frågar vem jag ska träffa (Hon såg väl ev. på mig att jag började bli irriterad) Jag förklarade att jag inte hade en aning om vem jag skulle träffa. Förklarade (ångestfyllt) att jag "bara" skulle göra ett cellprov. Sköterskan frågade om jag hade legitimation med mig. Hrm....är det vanligt att någon ställer upp på att visa upp underlivet stretandes i en stol, istället för någon annan?? Varför har inte jag sådana vänner i så fall?? Nå väl, hon fick mitt körkort och försvann in i ett rum, bara för att snart komma tillbaka och tala om att det inte fanns någon tid där till mig. VA?!?!
Nej, du måste ha gått fel. Du skulle nog till familjenshus egentligen.
Tror hon inte att JAG har koll på var jag ska?? Jag förklarade för henne att det sista jag gjorde innan jag gav mig iväg hemifrån var att kolla adressen på kallelsen. Östergatan 15 stod det klaaaart och tydligt och det var väl just där jag befann mig?? Jo, det var det ju sa hon. Hon kunde inte förstå vad som blivit fel men lovade att hon skulle lösa det så att jag fick det där avskyvärda provet gjort.
Under tiden som hon gick iväg för att lösa situationen så passade jag på att skicka ett sms hem till Jejje och be honom skicka ett foto på min kallelse så att jag kunde visa den om det skulle behövas.
Jejje skickade över den men jag han inte titta på den innan jag plötsligt låg i den där avskyvärda stolen med benen i vädret.
Provet togs och jag var klar på bara några minuter och kunde äntligen släppa ångesten.
När jag kom ut från mottagningen så kollade jag bilden Jejje skickat......och där var väl inga konstigheter med den........Eller??
