trullsans pläjs

För väääääldigt länge sedan så skrev jag ett inlägg om hur min fd chef vägrade skriva ut ett arbetsgivarintyg till mig. Trotts att jag tjatade och försökte förklara för honom hur viktigt det där pappret verkligen var för mig och hur mycket jag behövde det så hittade han på sjukt många ursäkter till varför jag inte fick det där pappret. Efter att ha tjatat mig hes på honom utan minsta lilla framgång så lämnade jag ärendet i händerna på facket som åkte dit för att tala förstånd med chefs aset. Detta var dock lättare sagt än gjort. För hur mycket dom än påpekade att han enligt svensk lag var skyldig att skriva detta papper så vägrade han. Att dom samtidigt försökte förklara att hans envishet skulle komma att kosta honom tusentals kronor gjorde ingen skillnad. Han fortsatte helt enkelt att vägra skriva på det satans pappret. Jag har än idag inte fattat anledningen till varför han vägrar att skriva. Men men, den där förhandlingen med honom ledde ingen vart alls och innan dom lämnade honom så förklarade dom att dom istället skulle komma att lämna ärendet vidare till stockholm som skulle dria en centralförhandling. Detta skulle komma att kosta honom ÄNNU mer. Men åsnan fortsatte ändå vägra och kanske någonstans dumt nog tro att han hade en enda liten chans att vinna fighten.
Centralförhandling blev det precis som utlovat och ÄNTLIGEN tycktes chefs aset förstå att om han fortsatte att vägra så skulle nästa steg bli domstol och notan för det skulle bli hans alldels egen.  Nu äntligen tog aset sitt förnufft till fånga och lovade att NU skulle han skriva det jävla pappret och skicka det till mig. Och när chefs aset lovar något så kan man ju känna sig lugn. Löften är ju till för att hållas......eller?? Den där centarlförhandlingen hölls den 16 Maj, och sedan dess har det hänt......INGENTING!!! Jag sitter fortfarande här och väntar på hans satans papper och är ganska så övertygad om att han inte har några som helst planer på att skriva ett skit. De senaste två veckorna har jag bedrivit terror liknande samtal till facket som gång på gång lovar att nu kommer papperna snart. Jag har börjat fundera lite på NÄR snart är. För jag har då inte sett röken av minsta lilla papper. Enligt vad chefs aset har sagt till facket så har han minsann fullföljt sin del av avtalet och skickat arbetsgivar intyg till både mig och facket. Men tänk att posten har slarvat bort båda försändelserna. Hrm....känns som om chefs aset inte är riktigt sannings enlig.
Men idag har jag förklarat för facket att jag nu lindrigt uttryckt börjar känna mig "lite smått" irriterad på det hela. Inget papper är det samma som inga pengar för mig. Jag har även ringt och tjatat på akassan och försökt förklara att jag verkligen behöver mina pengar NUUUUUU. Dom kan tydligen godkänna utan det där satans värdelösa pappret om jag bara skickar in en löne specifikation och får killen på facket att faxa in rotokollet för den där förhandlingen till dom. (och det säger dom först NU. *Morrar) Så det blev till att ringa facket IGEN och be dom faxa skiten och sen fortsätta med det jag har gjort de senaste månaderna: Sitta vid brevlådan och hoppas på att det ska dimpa ner ett papper som talar om att NU får du ut dina välbehövda pengar.
Den som väntar på något gott, väntar oftast förgäves....eller hur är det man säger??