09:22:18
Ett satans besök på jävla Maxi för helvete.
Härom dan var jag och handlade på Maxi. Ja, jag förstår att det kan tolkas sojm om jag bor där, ibland har jag själv undrat. Men det är trots allt "bara" en gång i veckan som jag är där. Nå väl, häromdan var jag alltså där igen för att fylla igen luckorna som uppstått i kyl, frys och skafferi sen förra Maxi besöket. När jag går och handlar, oavsett om det är på Maxi eller Gekås, så befinner jag mig i min egen lilla värld. I den lilla bubblan finns bara jag och min shoppinglista och hela jag är fokuserad på varorna på hyllorna. Skulle jag inte se eller hälsa på dig/er i en affär så ta inte illa upp. Jag är inte högfärdig, bara frånvarande ;-)
Ibland finns det dock saker som får min lilla shoppingbubbla att spricka så att jag både hör och ser folk och händelser utanför. Just detta Maxi besök bjöd på en sådan upplevelse. När jag var vid frukt och grönt så kom en familj bestående av en mamma, en pappa och tvåbarn. Pappan frågar mamman om han ska ta en säck potatis. (Varför jag hörde detta vet jag inte)
Ja, det är fan inte lönt med mindre svarar mamman. Dom går vidare åt ett håll och jag åt ett annat. Men under den tid det tog för mig att handla så stötte jag på dom i var och varannan gång. Och varje gång reagerade jag över den kaskad av svordommar som strömmade ur mammans mun.
En hyllgång ifrån ketchupen hör jag mamman säga: Var fan har dom den jävla ketchupen? Det går ju för satan inte att hitta något här.
Lite senare så sitter barnet mamman har i sin vagn (pappan hade egen vagn med det andra barnet i) ca 3 år och frågar upprepade gånger var pappa är eftersom han var utom synhåll. Mamman svarar inte till en början (var hon oxå inne i en shoppingbubbla tro??) Men efter en stunds tjatande om var pappa var så svarar mamman: Jag vet inte var din älskade jävla pappa är. När dom lite senare får syn på honom så hette det att "där är han ju för fan" Svordommarna fortsatte under hela deras shopping. Eller iallafall när jag såg/hörde, men antar att språket inte blev bättre bara för att jag inte var i närheten. Det sista jag hörde var att dom fan snart var klara och hur jävla tråkigt det var att handla. Samt att hon bara skulle ha lite jävla snitslar och sånt skit, sen fick det fan vara bra. Med vagnen full av halvfabrikat så som en väldig massa påsar Blåband pås såser, köttfärssås på burk (som förövrigt saknar allt vad köttfärs heter), pizzor och annat "jävla skit" styrde dom sen mot dom satans kassorna. I vars en vagn hade dom som sagt ett litet barn. Barn som var alldeles fullproppade av onyttiga och skadliga tillsatser (som allt som oftast finns i halvfabrikat) och med öron som nästan blödde av alla svordommar dom fått lyssna på.
Jag svär alldeles för mycket och alldeles för ofta, det sticker jag inte under stol med. Men jag förösker iallafall lägga band på mig när barnen är i närheten. Det gjorde dock uppenbarligen inte denna jävla mamman.
Ibland finns det dock saker som får min lilla shoppingbubbla att spricka så att jag både hör och ser folk och händelser utanför. Just detta Maxi besök bjöd på en sådan upplevelse. När jag var vid frukt och grönt så kom en familj bestående av en mamma, en pappa och tvåbarn. Pappan frågar mamman om han ska ta en säck potatis. (Varför jag hörde detta vet jag inte)
Ja, det är fan inte lönt med mindre svarar mamman. Dom går vidare åt ett håll och jag åt ett annat. Men under den tid det tog för mig att handla så stötte jag på dom i var och varannan gång. Och varje gång reagerade jag över den kaskad av svordommar som strömmade ur mammans mun.
En hyllgång ifrån ketchupen hör jag mamman säga: Var fan har dom den jävla ketchupen? Det går ju för satan inte att hitta något här.
Lite senare så sitter barnet mamman har i sin vagn (pappan hade egen vagn med det andra barnet i) ca 3 år och frågar upprepade gånger var pappa är eftersom han var utom synhåll. Mamman svarar inte till en början (var hon oxå inne i en shoppingbubbla tro??) Men efter en stunds tjatande om var pappa var så svarar mamman: Jag vet inte var din älskade jävla pappa är. När dom lite senare får syn på honom så hette det att "där är han ju för fan" Svordommarna fortsatte under hela deras shopping. Eller iallafall när jag såg/hörde, men antar att språket inte blev bättre bara för att jag inte var i närheten. Det sista jag hörde var att dom fan snart var klara och hur jävla tråkigt det var att handla. Samt att hon bara skulle ha lite jävla snitslar och sånt skit, sen fick det fan vara bra. Med vagnen full av halvfabrikat så som en väldig massa påsar Blåband pås såser, köttfärssås på burk (som förövrigt saknar allt vad köttfärs heter), pizzor och annat "jävla skit" styrde dom sen mot dom satans kassorna. I vars en vagn hade dom som sagt ett litet barn. Barn som var alldeles fullproppade av onyttiga och skadliga tillsatser (som allt som oftast finns i halvfabrikat) och med öron som nästan blödde av alla svordommar dom fått lyssna på.
Jag svär alldeles för mycket och alldeles för ofta, det sticker jag inte under stol med. Men jag förösker iallafall lägga band på mig när barnen är i närheten. Det gjorde dock uppenbarligen inte denna jävla mamman.