15:15:32
Tandläkartid.
För någon vecka sedan så var jag hos tandläkaren med Benjamin och Jonathan. Det blev då snack om att Jonathan ev. behöver tandställning för att få rätt på oredan bland tänderna. (Ok, SÅ illa är det kanske inte då) Det bokades en ny tid till någon typ av specialist som skulle ta en titt och avgöra om det skulle läggas räls eller inte. Tandläkaren sa att det skulle ta ca 10 minuter och att om inte jag hade möjlighet att följa med så gick det bra om Jonathan kom ensam. Jonathan ville självklart visa att han var stor och upplyste mig ganska så omgående om att jag inte på några som helst vilkor fick lov att följa med. Ok, överenskommet!
När vi kom hem så skrevs datum och tid in i almanackan och även i Jonathans skolkalender. Han har varit sååå förväntansfull inför detta besök. Dels för att han ska få göra det på egenhand och dels för att han verkligen vill ha tandställning. Och denna önskan om tandställning har ingenting med tänderna i sig att göra utan det är enbart för att han tycker att det ser coolt ut. Ja, gnäll inte på mig, jag har aldrig påstått att han är normal, bara förbannat speciell. ♥
Så idag var det då dags. Jonathan fick själv hålla koll på tiden osv i skolan och sen cykla ner till tandläkaren. Jag provade att ringa honom för att påminna men han hade inte mobilen på. Efter en stund fick jag dock ett sms från honom där han skrev att han var på plats. Efter ytterligare en stund fick jag ännu ett sms där han skrev: "Var det idag, för inget har hänt" Typiskt tandläkare, man kommer ALDRIG in i tid. *morr* Jag bad honom fråga någon, men han såg ingen där skrev han. "Dom kommer nog snart" skriver jag och retar upp mig mer och mer på att han behövde sitta och vänta. Om tandläkarjävulen nu själv har sagt att det är ok att Jejje kommer själv så får han fan se till att passa tiden. *Frustar av irritation*
Efter ännu en stund ringer min älskade lilla Jonathan och gråter hysteriskt över att han fortfarande inte har blivit inkallad. DÅ, fick jag nog och ringde ner till tandläkarmottagningen. Nu jävlar i min lilla låda skulle dom få höra. För SÅ behandlar man fan inte en patient, och absolut inte när pattienten dessutom är ett barn. Och inte på några som helst vilkor MITT barn!!!
En tandsköterska med sockersöt (hahaha...så passande) röst svarade och jag fräser fram att min son skulle vara hos dom idag men att han blivit totalt dissad av dom.
-Är du säker på att det var IDAG?
Säker på att det var i dag!?! Hrpfff.... Klart att jag är säker. Det står ju klart och tydligt i min almanacka.
Jag hör hur sköterskan knappar lite på sin dator, samtidigt som hon säger: "Har vi gjort fel då, för du är den andra idag som vi missat.
Vad fan ska det likna??? Mycket mycket dåligt!!! Samtidigt som jag laddar upp för att skälla ut den där sköterskan som hade så sockersöt röst att man nästan fick hål i tänderna bara av att lyssna på henne, så dubbelkollade jag på lappen som vi fått utskriven vid förra besöket. Jodå. Kl 13:10 Den 27:e i tion......*host, harkel* Jomensåatteeeehhhh.....
En snabb ursäkt till sköterskan och ett löfte om att hon skulle träffa min underbara Jonathan på utsatt tid om exakt en månad.
Mycket trevlig sköterska det där. Väääldigt förlåtande.....DET var mer än vad Jonathan var!! *Skäms*
När vi kom hem så skrevs datum och tid in i almanackan och även i Jonathans skolkalender. Han har varit sååå förväntansfull inför detta besök. Dels för att han ska få göra det på egenhand och dels för att han verkligen vill ha tandställning. Och denna önskan om tandställning har ingenting med tänderna i sig att göra utan det är enbart för att han tycker att det ser coolt ut. Ja, gnäll inte på mig, jag har aldrig påstått att han är normal, bara förbannat speciell. ♥
Så idag var det då dags. Jonathan fick själv hålla koll på tiden osv i skolan och sen cykla ner till tandläkaren. Jag provade att ringa honom för att påminna men han hade inte mobilen på. Efter en stund fick jag dock ett sms från honom där han skrev att han var på plats. Efter ytterligare en stund fick jag ännu ett sms där han skrev: "Var det idag, för inget har hänt" Typiskt tandläkare, man kommer ALDRIG in i tid. *morr* Jag bad honom fråga någon, men han såg ingen där skrev han. "Dom kommer nog snart" skriver jag och retar upp mig mer och mer på att han behövde sitta och vänta. Om tandläkarjävulen nu själv har sagt att det är ok att Jejje kommer själv så får han fan se till att passa tiden. *Frustar av irritation*
Efter ännu en stund ringer min älskade lilla Jonathan och gråter hysteriskt över att han fortfarande inte har blivit inkallad. DÅ, fick jag nog och ringde ner till tandläkarmottagningen. Nu jävlar i min lilla låda skulle dom få höra. För SÅ behandlar man fan inte en patient, och absolut inte när pattienten dessutom är ett barn. Och inte på några som helst vilkor MITT barn!!!
En tandsköterska med sockersöt (hahaha...så passande) röst svarade och jag fräser fram att min son skulle vara hos dom idag men att han blivit totalt dissad av dom.
-Är du säker på att det var IDAG?
Säker på att det var i dag!?! Hrpfff.... Klart att jag är säker. Det står ju klart och tydligt i min almanacka.
Jag hör hur sköterskan knappar lite på sin dator, samtidigt som hon säger: "Har vi gjort fel då, för du är den andra idag som vi missat.
Vad fan ska det likna??? Mycket mycket dåligt!!! Samtidigt som jag laddar upp för att skälla ut den där sköterskan som hade så sockersöt röst att man nästan fick hål i tänderna bara av att lyssna på henne, så dubbelkollade jag på lappen som vi fått utskriven vid förra besöket. Jodå. Kl 13:10 Den 27:e i tion......*host, harkel* Jomensåatteeeehhhh.....
En snabb ursäkt till sköterskan och ett löfte om att hon skulle träffa min underbara Jonathan på utsatt tid om exakt en månad.
Mycket trevlig sköterska det där. Väääldigt förlåtande.....DET var mer än vad Jonathan var!! *Skäms*