20:21:46
Från kaos till katastrof
I morse när vi vaknade så balanserade Liams rum på gränsen till kaos eftersom att han tycks ha tagit jullov även ifrån städningen. Nu har hela dagen gått och den där gränsen är sprängd. Nu är till och med kaos en form av ordning. En tornado har dragit fram i rummet. Denna tornado är jag. (Med hjälp av Liam) Vi har verkligen röjt järnet idag. Rensat ut allt som han aldrig leker med och allt som han inte vill ha. Har slängt ut en massa i en säljtråd på facebook och det har varit näst intill skyttetrafik här idag av folk som vill köpa Liams avlagda saker. 30kr här, 50kr där. Liam är snart en förmögen man med mindre "skit" på rummet. När vi hållt på och röjt hela dagen (med små korta pauser för skifte av tvätt i maskinen, matlagning mm) så bönade och bad Liam att vi skulle sluta för idag. SUCK!! Okej..... men i morgon kör vi på igen!!
I samma stund som jag började fara fram i Liams rum i morse så försvann Robban. Han stack upp till "garaget" för att fixa "gud vet vad". Han kom bara hem små korta stunder för att äta osv innan han for iväg igen. Jag har inte brytt mig om att fråga VAD det är han har sysslat med där uppe. Men jag misstänker att han tog kaffetermos och mandelkubb med sig och enbart hade för avsikt att gömma sig undan mig. Han visste ju att så fort det där rummet var "klart" så var det dags för honom att hoppa i målarbyxorna och "ta över".
Dock tycktes både kaffe och mandelkubb ta slut och han insåg att han inte kunde gömma sig hur länge som helst så då kom han hem igen. Han hann dock knappt in genom dörren innan han satte sig själv i arbete med att slipa trappan.
Vi har en gammal ful och sliten ektrappa och planen var egentligen att ta den i samma veva som vi gjorde vid hallen. Men det arbetet var ju större än vad vi hade föreställt oss och orken till trappan fanns inte. Men nu har vi laddat ny energi och trappan skriker efter renovering. Och idag satte som sagt Robban fart.
Redan efter första trappsteget insåg Robban vilket slitsamt och tråkigt arbete det där kommer att vara.
När han sen (av någon onödig anledning ) fick för sig att räkna hur många trappsteg där var så frågade han sig själv vad f*n han har gett sig in på.
Men jag tror att det kommer bli förbannat bra när det väl blir klart. Det kan ju knappast bli sämre. 😉
