13:40:00
Stora kliv och duktig bilförare.
Med stora kliv närmar Benjamin sig sin 18års dag. *Gulp* Och varje lördagnatt/söndagmorgon när jag eller Robban stiger upp kl 03:30 (snark) för att hämta honom på jobbet så drömmer vi våta drömmar om den dagen då han har eget körkort. För att nå dit behöver han (bla.) övningsköra och vi tar alla möjligheter vi kan för att köra med honom. Ju mer han kör med oss, desto mindre pengar behöver han lägga på körskolan. Men idag var det ändå daga att köra den allra första lektionen på körskolan. Och mamma (dvs. Jag) fick äran att följa med. Det är bra att följa med lite då och då och höra om han gör ngt fel som vi kan öva på att rätta till hemma.
Skulle det hända något så hade jag ändå mitt körkort i tryggtförvar.
.....Att köra i Mc driven. 😂
Det känns som ett enormt steg att följa med honom till körskolan. Dela för att det är väldigt sällan som man får följa med honom någonstans alls nu för tiden och dels för att det blir lite som en käftsmäll i ansiktet som talar om att min lilla fina Benjamin börjar bli stor *hyperventilerar*
Körläraren hade väldigt lite att anmärka på och tyckte att det gick riktigt bra. Han tyckte att det märktes att vi hade lärt honom bra och att vi (jag och Robban) var bra bilförare?!?! Och just där och då sattes min tro på den körläraren på spel. Han verkar ha dålig koll!!! Påstår han att jag är en bra bilförare så har han inget omdöme att lita på. Jag har fått fortkörningsböter så många gånger att polisen har förtryckta böteslappar, till mig, liggande i bilen. Jag håller på att kränga av däcken i kurvorna och Robban undrar ibland om jag har stulit bilen och känner mig jagad med tanke på hur jag kör. Jag brusar upp i trafiken, skriker, spottar och svär åt andra trafikanter när dom gör fel. (Som om dom kan höra mig) och jag är livrädd att köra när det är mörkt. Okej livrädd är jag väl inte. Det är ju inte så att jag sitter och skakar av skräck när jag kör. Men jag tycker absolut inte om det. Men jodå. Körläraren hävdade, utan att någonsin ha varken sett eller åkt med mig, att jag var en bra bilförare. (Detta ska jag absolut använda mig av om Robban någonsin klagar på min körning)
Det kändes "aningen" mer avslappnat att sitta i baksätet och bara lämna över ansvaret på någon annan när Benjamin körde.
Skulle det hända något så hade jag ändå mitt körkort i tryggtförvar.
Efter körlektioner fortsatte vi på egen hand i vår egen bil. Jag lärde Benjamin den allra viktigaste delen med bilkörning.....
När vi körde hemifrån så lämnade jag huset i halvt kaos och tänkte att jag skulle ta tag i det när jag kom hem igen. Men väl hemma igen så visade det sog att Liam och Jejje hade städat och dammsugat hela nedervåningen!!! Mina älskade fina gossar!!! ❤️❤️❤️
Jag ska nog följa med Benne till körskolan minst 1ggr i vecka så slipper man undan hushållssysslorna lite då och då.