trullsans pläjs

Jag trode verkligen ALDRIG att jag skulle säga det, än mindre skriva det. Men rubriken innehåller ingen som helst ironi. Just idag så ÄLSKAR jag Elgiganten. Jag ska aldrig handla någon ann........ Njä, nu behöver vi kanske inte gå över styr här. Men jag är iallafall en väldans lycklig Elgiganten kund just idag.

Som det gick att läsa i tidigare inlägg så slog jag sönder mitt kamera objektiv när vi var i polen. I samma sekund som objektiv mötte golv så sprack mitt hjärta. En av mina allra, allra käraste ägodelar var sönder. Jag blev uppriktigt riktigt, riktigt ledsen. Resten av resan försökte jag att inte tänka på det så mycket men det gick ju inte heller att låta bli. Jag fick låna mammas kamera och fotografera. Men från en stor systemkamera till en liten vanlig digital kamera som mamma fått för att hon gick med i en bokklubb är en väldig stor skillnad. (Okej, hon har väl kanske inte fått den i en bokklubb då, utan köpt den. Men det är för att man ska förstå den enorma kontrasten) Dom som känner mig vet att min kamera och mitt fotograferande betyder allt obeskrivligt mycket för mig.

Nå väl, när vi åter kom hem till sverige (med mitt lik till objektiv i väskan) så kom jag åt mitt andra objektiv, som visst är jätte bra, men det är ett 55-200 objektiv och det funkar dåligt att ta bilder med i trånga utrymme. För att kunna ta med det så behöver jag ha möjligheten att backa en bra bit från det jag ska fotografera. Ett bra komplement till mitt 18-105 objektiv (Som jag var så lycklig över att så sent som i April ha köpt för halva priset när Expert i stan gick i konkurs) I vilket fall som helst så satte jag i det stora objektivet och märkte då till min enorma fasa att inte heller kameran var vad den borde. *Bölar* Som Natti sa (en underbar vän) "Jessica utan kamera, Det fungerar ju inte" Så sant, så sant. Vad göra?? Helt förtvivlad ringde jag till min hemförsäkring och storgrät....ja, nästan iallafall. Kvinnan jag pratade med där bad mig att skaffa ett intyg på att det jag sa stämde och sen återkomma. I morse gick jag med gråten i halsen in på Elgiganten (Ja, det är ju det enda elektronik varuhus vi har i Hässlehåla. Dessutom tyckte jag att dom gott kunde gottgöra mig för deras pissiga service mot mig tidigare)

Jag fick syn på en säljare och övervägde om jag skulle springa fram och gråtande falla i hans famn och böna och be honom att titta, laga, ordna min allra käraste ägodel. Eller om jag likt Mia Skäringer i Solsidan skulle börja anspela på sex och fjäska järnet.

För er som inte sett avsnittet så är det här (Scenen i butiken börjar vid 1:08)

 

 

 

Så, åter till alvaret. Känns som om jag seglar iväg från ämnet lite väl mycket idag. Var vá vi nu? Jo, jag kom in på Elgiganten och gick med gråten i halsen fram till en säljare och förklarade hur förkrossad jag var och att mitt liv var slut. Jag plockade upp min kamera och min maraccas och frågade om han kunde titta på dom. Objektivet tittade han lite snabbt på, men att det ens skulle vara lönt att laga uteslöt han med en gång. Kollade sen min kamera och frågade om jag hade anmält händelsen till ngt försäkringsbolag och i så fall vilket. Han tog mina uppgifter och gick sen iväg för att ringa och prata med någon på försäkringsbolaget. Under tiden stod jag kvar i butiken och höll tummarna så hårt att knogarna vitnade. Jag ska på dop på lördag och att heta Jessica och gå på dop (Som jag misstänker kan leda till ett bröllop) utan kamera, klingar ytterst illa i mina öron.

Killen på Elgiganten kom tillbaka. Han hade pratat med försäkrings bolaget och dom godtog att han över telefon förklarade att det var som jag sa. Han hade blivit ombedd att kolla upp vad ersättnings kamera och likvärdeigt objektiv skulle kosta och skulle sen återkomma till försäkrings bolaget. Denna info gav han även till mig och lovade att ringa till mig senare under dagen och medela vad han kunde hjälpa mig med.

Hyper nervös gick jag hem och väntade tålmodigt.

Efter några timmar ringde först kvinnan från försäkrings bolaget och medelade att jag fick ersättning och lite senare även killen från Elgiganten med besked om vad han hade hittat åt mig. Knappt han han prata klart innan jag satt i bilen på väg in till honom för att hämta ut en ny kamera. En Nikon D5100 blev det. (En nyare och lite vassare än min förra)

Nu är jag med kamera igen. Jag är lycklig och jag är hel =)

 

Hejja Elgiganten och killen där som verkligen visade vad förbannat bra service är.

Och hejja Trygg Hansa som visat att dom är ett förbannat bra försäkringsbolag!!