trullsans pläjs

Det är nog ingen hemlighet att jag fotograferar en väldig massa (Ja, jag veeeet att jag borde dela med mig av fler bilder i bloggen.) Det är inte så att jag bara springer runt och fotograferar hejvilt och sen lägger in alla foton i datorn och bara låter dom ligga där tills datorn en dag döden dör och tar alla mina bilder med sig i graven. Nej, jag är faktiskt så pass flitig att jag tom skickar in och framkallar många av bilderna. Dock inte alla, men iallafall alla som är bra. Dessa sätter jag sen in i album. Kan säga att det absolut har blivit en hel del album genom åren. Dessa står uppradade (INTRYCKTA) i bokhyllan i tvrumnmet. Snyggt som attan det där med en massa album....eller INTE!!!

Jag tycker verkligen att bokhyllor (dammsamlare) är något av det fulaste som finns. 80-talet ringde och ville ha tillbaka sin möbel....och sina album. Men jag vill ju så klart ha kvar mina album. Jag vill ju på ålderns höst kunna sätta mig och titta i dom där albumen ihop med mina barnbarn (som då förmodligen kommer att skratta ihjäl sig över hur omodernt jag förvarar mina bilder)

Vad kan man då göra för att både ha kakan men samtidigt äta upp den??

Jag har en idé (okej, en stulen idé, men dock en idé) Vi planerar att göra vid tv-rummet. Måla tapetsera om osv. Detta kan så klart maken fixa på ett litet kick. Målare som han är :-) MEN, så skulle jag vilja sätta upp en "vägg" framför alla mina fula album. En öppningsbar vägg där jag kan plocka fram mina album när lusten faller på. Men DETTA känner inte Robban att han redar av. Men så har jag ju en super fin pappa som kan allt. Han kan skapa de mest funktionella och smarta lösningar med en hammare 2 spik och en liten brädbit. Eller en liten plåtbit och en svets, och vips så har han fått ihop en bil....eller ja, nästan iallafall.

HAN om någon skulle kunna hjälpa mig att få den där väggen som jag så gärna vill ha. Problemet är bara att han inte alls hoppar av obegränsad glädje när man nämner det för honom. Han kan inte bygga en sådan vägg påstår han. Hahahahahaha....du är rolig du pappa, men det där går jag inte på. Du kan ju ALLT, det vet jag.

När jag var liten och någonting gick sönder så var pappa där och lagade (Om det inte var gjort av tyg för då var det mamma som fick laga)

Jag minns en gång när jag hade fått ett litet badkar med skötbord till mina dockor. Det var gjort av mjuk plast (Typ som en vaxduk...som kanske inte är gjord av plast alls iofs) och var nog inte konstruerat för att hålla någon längre tid egentligen...och det hade dom ju lyckats med för det höll inte länge alls. Dockan hann knappt bli blöt innan badkaret sprack. Jag blev förtvivlad och grät hysteriskt. Hade det inte varit för att baddelen som sagt var sprucken så hade jag alldeles säkert kunnat fylla den med alla tårarna. Hulkande, snörvlande och snyftande bad jag pappa att laga det. Detta gick inte sa han. Min gråt visste inga gränser och mina högljudda snörvlingar högg som knivar i min mjuka pappas bröst. Pappa tog ner mitt trasiga badkar i garaget och mamma försökte få mig att förstå och acceptera att pappa kunde laga mycket, men faktiskt inte allt. Hur jobbigt det än var så tvingades jag helt enkelt acceptera att det där badkaret var ett minne blott. Mamma lyckades dessutom övertyga mig om att det inte var lönt att slänga pengar på ett nytt heller efter som det alldeles säkert ändå skulle gå samma öde till mötes. Däremot skulle jag nog få välja någon annan sak i leksaksaffären. Det gick några dagar och jag började så smått komma över sorgen över att dockornas hygien skulle förbli obefintlig. Då kommer pappa hem från jobbet och hade "LAGAT" MITT BADKAR. Ja, lagat hade han väl inte riktigt gjort, att laga plast är nog ingen enkel uppgift och det skulle nog vara omöjligt att få till något funktionsdugligt av en sådabn lagning. Däremot hade han gjort det han är så otroligt bäst på. Han hade gjort en ny och bättre konstruktion. Stommen till mitt skötbordsbadkar var den samma, men självaste bad delen hade han gjort om. I plåt som han dessutom hade fått lackerad. Herre jisses så glad jag blev, och dockorna rena......iallafall den närmaste veckan innan jag hade tröttnat helt på att bada dom.

Det var nog där och då som pappa la ribban för hur mycket han kunde laga och fixa i mina ögon. Han kan helt enkelt fixa ALLT.

Så var inte blyg nu underbara fina lilla pappa (Fjäsk brukar funka) Jag kan laga mat. Du säger att jag lagar god mat dessutom. Jag bjuder på mat och du bygger vägg....visst?? Jag vill så otroligt gärna ha den där väggen att jag tom. frivilligt ställer upp på att passa dina hundar. :-)

Nå? Vad säger du??